Ett luftvägsstopp uppstår utan förvarning. Ett barn kan få en druva fel i halsen vid köksbordet, en äldre person kan sätta mat i halsen eller en restauranggäst kan plötsligt inte få fram ett ljud. När någon behöver akut hjälp vid luftvägsstopp är det avgörande att känna igen situationen, agera metodiskt och larma i tid. För varje sekund räknas.

Känn igen ett allvarligt luftvägsstopp

Det finns en viktig skillnad mellan att ha något i halsen och att ha ett helt eller nästan helt blockerat luftflöde. Kan personen hosta kraftigt, prata eller dra in luft är luftvägen sannolikt bara delvis blockerad. Uppmuntra då fortsatt hosta och stanna nära. Hosta är kroppens eget sätt att försöka få bort föremålet.

Ett allvarligt luftvägsstopp kräver omedelbar insats. Personen kan gripa sig om halsen, vara panikslagen, ha svårt att andas eller inte kunna hosta, tala eller låta. Ansiktet kan bli blåaktigt eller mycket blekt. Hos små barn kan du också se att bröstkorgen rör sig utan att någon luft kommer in.

Vänta inte på att situationen ska lösa sig själv om hostan är tyst och andningen uteblir. Be någon annan ringa 112 medan du påbörjar första hjälpen. Är du ensam, ring 112 på högtalare så att du kan fortsätta hjälpa personen samtidigt.

Akut hjälp vid luftvägsstopp hos vuxna och barn

När en vuxen eller ett barn över ett år inte kan hosta eller andas effektivt ska du först säga att du hjälper till. Det skapar lugn i en situation där både den drabbade och omgivningen lätt hamnar i panik.

Luta personen framåt. Ge fem bestämda ryggdunk mellan skulderbladen med handloven. Kontrollera efter varje dunk om föremålet har lossnat. Om luftvägen fortfarande är blockerad går du vidare med fem buktryck, ofta kallat Heimlich-manövern.

Stå bakom personen, placera en knuten hand strax ovanför naveln och fatta om med den andra handen. Gör fem snabba, inåt- och uppåtriktade tryck. Varje tryck ska vara tydligt och kontrollerat. Växla sedan mellan fem ryggdunk och fem buktryck tills föremålet lossnar, personen börjar andas eller hjälp tar över.

Buktryck ska inte användas på spädbarn. Vid långt gången graviditet eller om buktryck inte går att utföra på grund av personens kroppsform används i stället brösttryck. Placera händerna mitt på bröstbenet och tryck bestämt inåt. Målet är detsamma: att skapa ett tryck som kan få ut det som blockerar luftvägen.

Försök inte stoppa in fingrar i munnen för att leta efter föremålet. En blind fingersvepning kan trycka ned föremålet längre och förvärra stoppet. Ta endast bort något om du tydligt ser det och enkelt kan få tag i det.

Om ett spädbarn har satt i halsen

Spädbarn kräver ett annat handgrepp. Håll barnet med huvudet lägre än kroppen och med ansiktet nedåt längs din underarm eller över ditt lår. Stöd alltid huvudet och nacken. Ge fem ryggdunk mellan skulderbladen med handloven.

Vänd sedan barnet försiktigt till ryggläge, fortfarande med huvudet lägre än kroppen. Ge fem brösttryck med två fingrar mitt på bröstbenet, strax under bröstvårtornas linje. Trycken ska vara tydliga men anpassade till barnets storlek. Växla fem ryggdunk och fem brösttryck tills luftvägen öppnas eller barnet blir medvetslöst.

Använd aldrig buktryck på spädbarn. Om barnet inte kan andas, blir slappt eller förlorar medvetandet ska 112 larmas omedelbart om det inte redan är gjort.

Om personen blir medvetslös

När personen blir medvetslös ska du försiktigt lägga ned personen på golvet. Larma 112 om det inte redan har skett. Starta hjärt-lungräddning enligt gällande HLR-rutiner.

Öppna luftvägen och titta i munnen innan inblåsningar. Om ett föremål syns tydligt och går lätt att avlägsna kan du ta bort det. Gör inga blinda fingersvepningar. Fortsätt med bröstkompressioner och inblåsningar enligt HLR-instruktionerna från larmoperatören tills personen börjar andas eller professionell hjälp tar över.

Vanliga misstag när någon sätter i halsen

I ett akut läge är det lätt att agera för försiktigt eller i fel ordning. Att ge vatten, mat eller försöka få personen att svälja kan göra situationen värre. Detsamma gäller att lägga ned en vaken person som fortfarande står eller sitter och försöker få luft.

Undvik också att vänta för länge med att ringa 112. Även om föremålet kommer upp kan personen behöva bedömas, särskilt om andningen varit påverkad, om upprepade buktryck har utförts eller om personen har kvar hosta, smärta eller svårigheter att svälja.

Den som är gravid, äldre, mycket liten eller har en underliggande sjukdom kan vara extra sårbar. Här är det klokt att ha låg tröskel för att kontakta vården efter händelsen, även när den akuta faran verkar vara över.

Beredskap gör skillnad innan olyckan händer

Kvävning kan hända vem som helst, men vissa miljöer innebär större risk. Småbarnsfamiljer möter dagligen små föremål, hårda godisbitar och mat som kan fastna. I äldreomsorgen kan sväljsvårigheter, nedsatt muskelkraft och läkemedel öka risken. Restauranger, skolor och vårdmiljöer behöver vara förberedda eftersom många människor äter, dricker och vistas tillsammans.

Beredskap handlar inte om att leva i rädsla. Det handlar om att minska tiden mellan händelse och handling. Se till att vuxna i hemmet eller verksamheten vet vem som ringer 112, var första hjälpen-utrustningen finns och hur grundläggande åtgärder vid luftvägsstopp går till. Repetera kunskapen regelbundet. Under stress minns vi bäst det vi har övat.

Det är också klokt att anpassa måltider för små barn och personer med sväljsvårigheter. Dela exempelvis runda livsmedel som vindruvor och körsbärstomater på längden, låt barn sitta stilla när de äter och undvik små leksaksdelar inom räckhåll för de yngsta.

En antikvävningsenhet kan vara ett komplement

Etablerade första hjälpen-metoder som ryggdunk, buktryck och HLR ska alltid vara grunden vid ett luftvägsstopp. Samtidigt väljer många hushåll och verksamheter att komplettera sin beredskap med en fysisk antikvävningsenhet som skapar ett kontrollerat undertryck för att försöka avlägsna föremålet.

En CE-godkänd antikvävningsenhet som Ventilox kan användas som ett livräddande komplement när situationen är akut, särskilt där man vill ha ytterligare ett handlingsalternativ tillgängligt. Enheten ersätter inte larm till 112 eller etablerad första hjälpen. Följ alltid produktens bruksanvisning, använd rätt storlek på masken och låt aldrig användningen fördröja andra nödvändiga åtgärder.

Föräldrar, omsorgspersonal och verksamhetsansvariga behöver inte kunna förutse exakt när en olycka inträffar. Det räcker att fatta beslutet i förväg: när någon inte får luft ska det finnas kunskap, tydliga rutiner och rätt utrustning nära till hands. Det kan vara den förberedelsen som ger någon chansen att andas igen.

Latest Stories

This section doesn’t currently include any content. Add content to this section using the sidebar.