Kontrollera andning efteråt vid kvävning

När föremålet har lossnat, barnet hostar eller den vuxna plötsligt kan dra ett andetag igen, är faran inte alltid helt över. Att kontrollera andning efteråt vid kvävning är ett avgörande nästa steg. Luftvägen kan fortfarande vara irriterad, delvis blockerad eller skadad - och symtom kan komma tillbaka efter några minuter.

Kvävning kan hända vem som helst: vid middagsbordet, på förskolan, i äldreomsorgen eller när ett litet barn får tag i en leksaksdel. När varje sekund räknas behöver du först agera för att få bort stoppet. När personen sedan kan andas ska du fortsätta observera lugnt, metodiskt och utan att lämna personen ensam.

När ska du kontrollera andning efteråt?

Kontrollera personens andning direkt när luftvägsstoppet verkar ha släppt, och fortsätt sedan att hålla uppsikt. En person som nyss har satt i halsen kan vara rädd, hostig och utmattad. Det är vanligt att hosta kraftigt en stund efteråt. Men andningen ska gradvis bli fri och jämn, inte fortsätta vara ansträngd eller ljudlig.

Börja med att bedöma om personen är vaken och reagerar normalt. Prata lugnt: fråga hur det känns och om hen kan svara med hela meningar. Titta på bröstkorgen och magen. Rör de sig regelbundet? Lyssna efter luftflöde och var uppmärksam på pipande, väsande eller rosslande andning.

Vid en nödsituation ska en kontroll av andningen gå snabbt. Om personen är medvetslös och inte andas normalt, eller bara tar enstaka onormala andetag, ring 112 omedelbart och påbörja hjärt-lungräddning. Följ larmoperatörens instruktioner. Vänta inte på att andningen ska ”komma i gång” av sig själv.

Så bedömer du om andningen är fri

En fri luftväg märks inte alltid genom att personen säger att allt är bra. Särskilt små barn, äldre personer och personer med kognitiv svikt kan ha svårt att beskriva vad de känner. Därför behöver du också titta efter tydliga tecken.

Efter ett luftvägsstopp är det positivt om personen kan hosta effektivt, prata, gråta eller svara normalt. En hosta kan vara kroppens sätt att rensa bort slem eller små rester. Uppmana personen att fortsätta hosta om hostan är kraftig och personen får luft mellan hostningarna.

Du ska däremot reagera direkt om personen fortfarande har svårt att få in luft, om huden blir blåaktig eller grå, eller om medvetandet förändras. Ring 112 vid något av följande:

• Andningen är snabb, ytlig, pipande, väsande eller tydligt ansträngd.
• Personen kan inte prata normalt, blir förvirrad eller verkar ovanligt trött.
• Hosta fortsätter utan att bli bättre, särskilt om den kombineras med andningssvårigheter.
• Läppar, ansikte eller naglar får en blåaktig eller grå ton.
• Personen svimmar, blir slapp eller inte reagerar som vanligt.

Lita på din bedömning. Om något inte känns rätt efter en kvävningsincident är det bättre att ringa 112 en gång för mycket än en gång för sent.

Hos spädbarn och små barn

Hos små barn kan försämringen gå fort. Ett barn som först gråter kan plötsligt bli tyst, trött eller få svag hosta om luftvägen åter blockeras. Titta efter indragningar, alltså att huden dras in mellan revbenen, vid halsgropen eller under bröstkorgen när barnet andas. Det kan vara ett tecken på att barnet arbetar hårt för att få luft.

Lämna aldrig ett litet barn ensamt efter misstänkt kvävning. Håll barnet under nära uppsikt medan du inväntar vårdråd eller hjälp. Om barnet blir medvetslöst och inte andas normalt ska du ringa 112 och starta HLR enligt larmoperatörens vägledning.

Hos vuxna och äldre

En vuxen kan bagatellisera händelsen av stress, skam eller lättnad. Det gäller särskilt vid måltider på restaurang, i vårdmiljö eller bland kollegor. Ändå kan kvarvarande besvär vara allvarliga, framför allt om personen har lungsjukdom, sväljsvårigheter, neurologisk sjukdom eller nedsatt hostkraft.

Sitt gärna kvar med personen upprätt. Undvik att låta hen lägga sig ner direkt om andningen fortfarande känns påverkad. Kontrollera om rösten låter förändrad, om hostan tilltar eller om bröstsmärta uppstår. Vid osäkerhet behövs medicinsk bedömning.

Varför symtom kan komma tillbaka efter ett luftvägsstopp

Att ett större föremål har kommit ut betyder inte alltid att luftvägen är helt fri. Små delar kan bli kvar längre ner i luftvägarna. Slemhinnor kan också svullna eller bli irriterade efter kraftig hosta, ryggdunk eller andra åtgärder vid ett akut stopp.

En person kan därför verka återställd och ändå få hosta, pip i bröstet eller andfåddhet senare under dagen. Hos barn kan ett främmande föremål i luftvägen ibland ge återkommande hosta eller ensidig pipande andning. Sådana symtom ska bedömas av vården, även om barnet i stunden verkar må ganska bra.

Det finns också risk för skador efter en kraftfull insats vid kvävning. Ömhet över bröstkorg eller mage kan förekomma, men kraftig eller tilltagande smärta, blodiga upphostningar, upprepade kräkningar eller svårigheter att svälja kräver snabb medicinsk kontakt. Vid akuta symtom ringer du 112.

Efter åtgärder vid kvävning: gör inte detta

När paniken har lagt sig är det lätt att vilja kontrollera munnen flera gånger eller ge personen något att dricka. Men stoppa inte in fingrar i munnen om du inte tydligt ser ett föremål som enkelt kan tas bort. En blind fingersvepning kan trycka ner föremålet djupare och skada mun eller svalg.

Ge inte heller mat eller dryck förrän personen andas, sväljer och pratar normalt. Att dricka vatten löser inte ett kvarvarande luftvägsstopp. Om det fortfarande känns som att något sitter fast, om rösten är förändrad eller om hostan inte släpper, ska personen bedömas av sjukvården.

Undvik också att anta att situationen är över bara för att personen kan få fram några ord. Förmågan att prata är ett gott tecken, men inte en garanti för att luftvägen är helt fri. Fortsätt observera andning, hudfärg och allmäntillstånd.

När behövs sjukvård även om personen mår bättre?

En medicinsk bedömning är klok efter en allvarlig kvävningsincident, särskilt om personen varit medvetslös, fått HLR eller om ett föremål misstänks ha hamnat i luftvägarna. Detsamma gäller om andningen varit tydligt påverkad, om symtom kommer tillbaka eller om det finns kvarstående hosta och obehag.

För verksamheter som skolor, restauranger och äldreomsorg bör händelsen dokumenteras enligt era rutiner. Notera vad som hände, vilka symtom personen hade, vilka åtgärder som användes och när symtomen lättade. Informationen kan hjälpa vården och gör det lättare att följa upp incidenten på ett ansvarsfullt sätt.

En CE-godkänd antikvävningsenhet som Ventilox kan vara ett livräddande komplement när etablerade första hjälpen-metoder inte räcker. Men oavsett vilka åtgärder som har använts är uppföljningen densamma: personen måste få fri och normal andning, och kvarstående symtom ska alltid tas på allvar.

Beredskap fortsätter efter den akuta insatsen

Det mest värdefulla efter en kvävningsincident är ofta att stanna kvar, behålla lugnet och fortsätta se vad som faktiskt händer. Lättnaden när personen börjar andas kan vara stark, men just då behövs ett sista säkerhetsfokus.

Se till att personen inte är ensam, var uppmärksam på förändringar och sök hjälp när något avviker. Att agera snabbt räddar liv - och att fortsätta kontrollera andningen efteråt kan vara det som fångar upp ett problem innan det blir akut igen.