Vad gör man efter kvävning? 7 steg efteråt

När luftvägen plötsligt blockeras handlar allt om sekunder. Men när föremålet har lossnat och personen kan andas igen uppstår ofta nästa svåra fråga: vad gör man efter kvävning? Svaret beror på hur allvarligt luftvägsstoppet var, vilka åtgärder som krävdes och hur personen mår nu. Andningen kan vara återställd, men kroppen kan fortfarande behöva vård, vila och noggrann uppsikt.

Vad gör man efter kvävning när personen andas igen?

Börja med att stanna kvar hos personen och skapa lugn. Be personen att sitta upp, andas lugnt och berätta hur det känns i halsen, bröstet och vid andningen. Det är vanligt att vara rädd, skakad, hes eller öm efter en kvävningsincident, särskilt om ryggdunk eller buktryck har behövts.

Kontrollera om personen kan tala i hela meningar och om huden har normal färg. Lyssna efter pipande, rosslande eller ansträngd andning. Se också efter om hostan fortsätter kraftigt eller om personen verkar förvirrad, ovanligt trött eller medtagen. Sådana tecken kan betyda att luftvägen fortfarande är irriterad eller att något delvis sitter kvar.

Låt inte en person som nyss har kvävts äta eller dricka direkt. Halsen kan vara öm och sväljningsförmågan kan tillfälligt vara påverkad. Vänta tills personen är lugn, fullt vaken och tydligt kan svälja utan hosta eller obehag.

Om du har behövt ringa 112, följ alltid larmoperatörens instruktioner. Avsluta inte samtalet förrän du får besked om att det är lämpligt. En person kan verka återställd på några minuter men ändå behöva bedömning av sjukvården.

Ring 112 vid kvarstående eller nya symtom

Ring 112 direkt om personen fortfarande har svårt att andas, inte kan tala normalt, blir blåaktig runt läpparna eller i ansiktet, svimmar eller försämras igen. Ring också om personen har blivit medvetslös, även om andningen har kommit tillbaka efter hjärt-lungräddning.

Fortsätt vara särskilt observant om det gällde ett litet barn, en äldre person eller någon med sjukdom som påverkar andning, sväljning eller hjärta. Hos dessa grupper kan tillståndet förändras snabbare och det kan vara svårare att själv beskriva besvären.

Sök vård samma dag eller kontakta sjukvårdsrådgivning om hosta, heshet, halsont, bröstsmärta eller andfåddhet inte går över. Detsamma gäller om personen känner att något fortfarande sitter kvar i halsen eller om sväljningen gör ont. Ett föremål kan ha skadat slemhinnan, och små partiklar kan i vissa fall ha hamnat längre ned i luftvägarna.

Det kan vara svårt att avgöra vad som är en normal efterreaktion och vad som kräver vård. Utgå därför från en enkel princip: blir andningen, hostan eller allmäntillståndet sämre ska personen bedömas av sjukvård. Vänta inte för att se om tydliga varningssignaler går över av sig själva.

Om ryggdunk, buktryck eller HLR användes

De etablerade första hjälpen-metoderna vid allvarligt luftvägsstopp kan vara livräddande, men de kan också lämna efter sig ömhet och ibland skador. Buktryck, som ofta kallas Heimlich-manövern, kan ge smärta i bröstkorg eller mage. Kraftiga ryggdunk kan ge blåmärken, och hjärt-lungräddning kan orsaka ömhet eller skador på revbenen.

Därför bör en person som har behövt buktryck, brösttryck eller HLR bedömas av sjukvården, även om föremålet kom ut och personen verkar må bättre. Detta är särskilt viktigt vid smärta i bröstet eller magen, ihållande hosta, blod i saliv eller upphostningar samt svårigheter att svälja.

För spädbarn används andra grepp än för vuxna, med ryggdunk och brösttryck. Efter ett luftvägsstopp hos ett spädbarn bör tröskeln för medicinsk bedömning vara låg. Små barn kan ha svårt att visa hur de mår, och även kortvarig syrebrist eller kvarvarande irritation behöver tas på allvar.

Övervaka den drabbade den närmaste tiden

När den akuta faran är över kan det vara frestande att snabbt gå vidare. Gör inte det. Låt personen vila under uppsikt och kontrollera att andningen är lugn och att vakenheten är normal. Den som har varit rädd eller haft svårt att få luft kan hyperventilera, skaka eller gråta efteråt. Närvaro och lugna instruktioner hjälper.

Var uppmärksam på förändringar under de närmaste timmarna. Sök vård vid tilltagande hosta, feber, pipande andning, snabb andning, ovanlig trötthet eller om personen blir sämre efter att först ha verkat återställd. Hos barn kan vägran att äta, dricka eller prata som vanligt vara ett viktigt tecken på att något inte står rätt till.

Om du misstänker att en bit mat, en leksaksdel eller annat material fortfarande finns i luftvägen ska personen bedömas av sjukvård. Försök inte själv leta djupt i munnen med fingrarna. Det kan föra föremålet längre ned eller skada mun och svalg. Ta bara bort ett föremål om det syns tydligt och enkelt kan avlägsnas.

Dokumentera händelsen om vård behövs

I stress är det lätt att glömma detaljer. Om vård kontaktas hjälper det att kunna berätta vad som hände: vilket föremål som orsakade stoppet, ungefär när det inträffade, hur länge personen hade svårt att andas och vilka åtgärder som användes.

Berätta också om personen blev medvetslös, fick HLR eller kräktes. För vårdpersonal kan denna information göra bedömningen snabbare och säkrare. Om det gäller ett barn är det bra att ta med eller fotografera ett identiskt föremål om möjligt - men aldrig på bekostnad av att ringa 112 eller hjälpa barnet först.

Prata igenom händelsen när allt har lugnat sig

Kvävning kan hända vem som helst: vid en middag, i förskolan, på äldreboendet eller när ett barn leker i vardagsrummet. Efteråt känner många skuld, även när de agerat snabbt och korrekt. Lägg fokus på det som faktiskt skyddade den drabbade - att någon uppmärksammade situationen och ingrep.

När personen mår bra kan ni gå igenom vad som hände utan att skuldbelägga. Handlade det om stora matbitar, att äta under stress, alkohol, dåligt sittande tandproteser eller små föremål inom räckhåll för barn? Små förändringar kan minska risken nästa gång, exempelvis att sitta ner vid måltider, dela mat i mindre bitar och hålla smådelar borta från små barn.

För verksamheter är händelsen också ett tillfälle att se över beredskapen. Vet personalen hur man larmar? Finns rutiner för första hjälpen? Är utrustningen lätt att hitta, och är rollerna tydliga när flera vuxna är på plats? En CE-godkänd antikvävningsenhet som Ventilox kan vara ett praktiskt komplement till ryggdunk och buktryck, men den ersätter aldrig etablerade första hjälpen-metoder eller behovet av att larma vid allvarliga symtom.

Gör beredskap till en del av vardagen

Det mest värdefulla efter en kvävningsincident är inte bara att återhämta sig från den - utan att vara bättre förberedd om något händer igen. Se till att vuxna i hemmet, skolan, restaurangen eller omsorgen vet hur de känner igen ett allvarligt luftvägsstopp: personen kan inte hosta effektivt, prata eller andas.

Öva mentalt på ordningen: agera direkt, larma 112 vid allvarligt luftvägsstopp och fortsätt följa instruktioner tills hjälp tar över. För varje sekund räknas, men rätt uppföljning räknas också. Den som har fått tillbaka andningen förtjänar lugn, uppsikt och en vårdbedömning när symtomen eller insatsen kräver det.